ARTIKLAR Det här är ett urval artiklar jag publicerat de senaste åren. Rubriker och enskilda formuleringar kan skilja sig från det tryckta. En del av artiklarna har förutom i angivna tidningar också publicerats på andra ställen, framför allt i Clarté. 2013 Kapitalet kalasar på det allmänna. Vattenfalls VD sprätte iväg 97 miljarder på elbolaget Nuon. Affären har kritiserats av socialdemokraternas ledning och kommenterats på Dagens Nyheters ledarsida. Peter Wolodarski drar slutsatsen att politiker inte ska lägga sig i affärerna på marknaden. Men hur är det med de starka, privata ägare han efterlyser? För det första äger de inte särskilt mycket av de kapital de disponerar. För det andra finns inte mycket som tyder på att de skulle vara sämre på att slösa med samhällets tillgångar. En analys i Aftonbladet 28 april. Planhushållning? Ja!. Marknadslösningar passar infrastruktur och andra handfasta branscher men inte "mjuka" verksamheter som vård och skola. Så lyder ett vanligt argument. Det tar bara hänsyn till vad som produceras, inte villkoren för de anställda. Det avslöjar också en okunskap om konkurrensutsättningens följder inom till exempel järnvägen. Ledare i Clarté 1/2013. Nyliberalismen var gammal för hundra år sedan. Kritiker av välfärdskapitalismens avvecklare kallas ofta nostalgiker. Men vilka är de verkliga bakåtsträvarna? En notis i Aftonbladet 5 april. Förortens brister. En ledarskribent i Dagens Nyheter skyller utarmningen av förorten på "rationell samhällsplanering". Han vill efter mönster från USA ge utrymme för etniska enklaver med butiker och småföretag. Men är problemet för Stockholms mindre välbeställda förorter verkligen brist på affärslokaler? En notis i Aftonbladet 18 mars 2013. Fusk i hästväg. Skandalen med hästköttet i Findus lasagne och IKEA:s köttbullar är ett av många utslag av den affärsmodell som på managementsvenska kallas outsourcing. Storföretag monopoliserar varumärken och försäljningskanaler men pressar ut sina underlydande leverantörer i en skoningslös priskonkurrens. Resultat: fuskjobb och förslummade arbetsvillkor. En artikel i Aftonbladet 11 mars 2013. 2012 Inget slut på tågkaoset i sikte. Min bok Det stora tågrånet har nu kommit ut i en pocketutgåva. I ett nyskrivet efterord granskar jag regeringens löften om en "historisk satsning" på järnvägen. Vid närmare betraktande är summorna inte så imponerande - och en stor del slukas av omkostnader för konkurrensutsättningen av trafik och underhåll. 2012 års pengar till banunderhållet tog slut redan i höstas. Efterordet finns också publicerat i Clarté nr 4/2012. Samling som gör skillnad. Det skrivna ordet - på toalettväggar, i bloggar och i arbetsplatstidningar - kan ha betydelse i utvecklingen av ett motstånd mot förslumningen av arbetslivet. I antologin Hopskrivet får vi veta hur. Det gäller att sätta orden i förbindelse med verkliga rörelser i kollektivet av anställda. En notis i Aftonbladet 19 december. Välfärdsslakt på export. "Den svenska modellen" har fått en ny innebörd. Nu handlar det om att snabbare än andra avveckla välfärdsstaten, Almega, Friskolornas Riksförbund, Riskkapitalföreningen och andra intressenter ordnade nyligen konferens i ämnet. Jag var där och lyssnade. En notis i Aftonbladet 8 december. Fuskjobb följer med vinstjäktet. Dagens Nyheters ledarsida den 21 oktober är intressant läsning. Chefredaktören Peter Wolodarski argumenterar mot sig själv. I en signerad artikel kritiserar han kravet på vinstförbud inom välfärden, i en ledare blottlägger han problemet med de marknadsmekanismer som introducerats i den offentliga sektorn: med materiella belöningar knutna till ett fåtal snäva kvalitetsmått utarmas verksamheten. En notis i Aftonbladet 28 oktober. Chockrean. S-ledaren Stefan Löfven vill inte ha något stopp för profiterandet på välfärdstjänsterna. Bättre insyn och strikta kvalitetskrav ska dämpa vinstjäktet. Men hur gick det när detaljerade kapitaltäckningskrav skulle säkra världens banksystem mot allvarliga kriser? Så länge de underliggande drivkrafterna lämnas orörda blir löften om regler och kontroller bara lugnande medel för den allmänna opinionen. En artikel i Aftonbladet 25 oktober. Hjulet och rälen. Järnvägen kräver planhushållning i någon form. Men som första land i Europa har Sverige återvänt till 1800-talets marknadskaos på spåren. Byråkratin minskade inte. Den mer än fördubblades. En krönika i Spårfel från Seko Stockholm, nr 2/2012. Staten och kapitalet på samma spår. Regeringen lovar nya miljardet till järnvägen. Men de extra anslag som Trafikverket redan fått för i år och nästa år har ingen inom banunderhållet sett till. Beställningsvolymerna är desamma som förut. Pengarna går till de stigande omkostnaderna för marknadskaoset på spåren. Varför försöker de politiskt ansvariga återuppliva en ordning som var förlegad redan på 1800-talet? Starka intressen bär upp den systematiska dumheten. En artikel i Aftonbladet 10 september. Konst för miljarder göms undan. Krisen har ännu inte nått konstmarknaden. Spekulanter bjuder över varandra för att komma över exklusiva konstverk - som sedan placeras i något magasin i en skattefri zon vid en internationell flygplats. Försäkringsbolagen börjar bli oroliga. Ett inlägg i Aftonbladet 17 augusti. SJ fuskar med källsorteringen. SJ lanserar sig som ett grönt företag. Till konceptet hör att källsortera soporna från tågresorna. Men allt hamnar till sist i samma binge. Desto ivrigare är bolaget att källsortera sin personal. Äldre och fackligt aktiva städare rensas ut. SJ:s nye styrelseordförande Jan Sundling har lanserat ett nytt motto för företaget: People, Planet, Profit. En artikel i Aftonbladet 1 augusti. Konst som betalar sig. Produktplacering är den nya reklamstrategin. Nu börjar den breda ut sig också inom romankonsten. En notis i Aftonbladet 14 juli. Det handlar också om Sverige. Kapitalismen - en spökhistoria. Det är titeln på en artikel av Arundhati Roy översatt och publicerad i Clarté, Analysen rör sig från de privata residensen i Mumbai till de kämpande stamfolken i djunglerna i Indiens centrala delar. Men texten handlar inte bara om Indien. Den rör också villkoren för motstånd i vår del av världen. Ett parasitärt kapital försöker monopolisera samhällskritiken. En introduktion i Clarté nr 2/2012. Lärorikt om krisen. Ekonomhistorikern Örjan Appelqvist har publicerat en mycket läsvärd bok om den ekonomiska krisen och dess förspel. Varför ska spekulanterna ohämmat få sprätta iväg pengar i finansiella projekt utan allmännytta medan staten är förhindrad utveckla ekonomi och samhälle, undrar han. Det är en högst berättigad fråga. Men förhoppningarna om EU är missriktade. En recension i Clarté nr 2/2012. Livsfarliga persontåg - en affärshemlighet. Veolia och andra tågoperatörer låter lok och vagnar med körförbud sättas i trafik. Det utsätter resenärerna för livsfara. Men anställda vid Euromaints verkstad i Malmö vågar inte larma av rädsla för att förlora jobbet, Offentlighetsprincipen försvann med konkurrensutsättningen av järnvägen. En notis i Aftonbladet 20 juni. I ett svar i Aftonbladet 25 juni hävdar Anne-Catherine Worth, kommunikationschef på Euromaint, att uppgifterna om fusket med säkerheten är felaktiga och att företaget inte efterforskat källan: "Självklart har ingen fått i uppdrag att göra efterforskningar kring uppgiftslämnaren. Vi fokuserar i stället på att leverera säkra tåg." Jag replikerar här. Aftonbladet 25 juni 2012. Skenande kostnader. Regeringen och Trafikverkets chef Gunnar Malm varnar för en återreglering av banunderhållet inom järnvägen. Konkurrensen har höjt produktiviteten, hävdar de. Men då räknar de inte med brant stigande administrativa kostnader för att hålla marknadsmekanismen igång. En notis i Aftonbladet 9 juni. Fredsbomber över land och hav. Det skulle bli mindre krig och militära övningar när vi övergav neutraliteten. Trodde nytänkare inom Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Det blev mer i stället. Vi krigar utomlands och Sverige säljer sig som övningsområde för Natos stridskrafter. En notis i Aftonbladet 4 juni. Valfrihet. Det är inte lätt att välja rätt i valfrihetens Sverige. Och det är heller inte meningen. Storföretagen mörkar medvetet vad de har att erbjuda. I det oöverblickbara gömmer sig monopolvinsterna. En notis i Aftonbladet 3 juni. Grekland lånar till tyska vapen. För bankernas skull ska Grekland skära ner pensioner och andra sociala utgifter. Men den storskaliga importen av vapen från Tyskland och Frankrike fortsätter. En artikel i Aftonbladet 5 maj. Lena Anderssons tankefel. Författaren Lena Andersson lanserar mot Anders Behring Breivik - och islam - en liberal utopi. Hon gör dygd av sin egen klassresa, ser i flykten från kollektivet räddningen ur klasstänkande, könsförtryck och religiösa fördomar. Men utan klassmedvetande och kollektivt motstånd sitter vi fast i ras och religion. En artikel i Aftonbladet 4 maj. Svindlande affärer. Sverige ansluter sig till EU:s nya finanspakt. Staten förbjuds att låna pengar till allmännyttig verksamhet - budgetunderskotten får inte överstiga 0,5 procent av BNP. Men Europeiska centralbanken lånar ut 20 gånger så mycket till bankerna i unionen. Medlemsstaterna blir betalningsskyldiga om bankerna inte klarar av sina skulder. En ledare i Clarté nr 1/2012. Blodet hann aldrig torka. Historikern John Newsinger har skrivit en väl underbyggd krönika över det brittiska imperiets bedrifter. Lämplig läsning när svenska soldater och stridsflygplan skickas ut i de nya kolonialkrigen. En recension i Aftonbladet 24 januari. 2011 SJ sorterar ut städare. I Norge gör sig världskoncernen ISS av med personal som inte klarar de nya kraven på hotellen: städa 24 rum per dag i stället för som tidigare 15-16. I Sverige lyckades ISS och dess ägare, amerikanska Goldman Sachs och Wallenbergarnas EQT, inte få erforderlig lönsamhet ur sitt kontrakt med SJ. Det statliga aktiebolaget tar därför över städningen i egen regi. Men personalen får inte följa med - trots att många en gång började som städare hos Statens Järnvägar. En notis i Clarté nr 4/2011. Trafikverket bjuder på gratislunch. Engelska storkoncernen Balfour Beatty får 125 miljoner kronor av Trafikverket - för ingenting. Ännu ett exempel på den kostnadseffektivitet konkurrensutsättningen av järnvägesunderhållet fört med sig. En notis i Aftonbladet 27 november. Vanvård på sjukhem och banvallar. Vanvården av gamla och sjuka på privata sjukhem har väckt berättigad indignation. Politikerna diskuterar nya skatteregler för riskkapitalbolagen. En icke oviktig fråga, men det avgörande problemet är något annat: hur marknadsmekanismer bryter ner allmännyttan i tidigare offentligt drivna inrättningar. Inom järnvägen dominerar ännu statliga bolag. Men de skadliga effekterna av konkurrensutsättningen är lika påtagliga. En artikel i Aftonbladet 23 november. Smutsiga affärer på spåren. Skitigt på tåget? Det är inte städarnas fel. I anbudskonkurrensen pressas inte bara löner och arbetsvillkor ner. Möjligheten att göra ett bra jobb stängs. Fuskjobb tränger undan yrkeskunnandet. Och nu riskerar städare som jobbat på tågen i 20-30 år att få sparken. SJ återupptar städningen i egen regi i Stockholm, Göteborg och Malmö - men vägrar att återanställa personal som utlämnades till den privata företagsamheten i bolagiseringen 2001. En artikel i Aftonbladet 27 oktober. Livsfarlig åldringsvård. En undersökning i Storbritannien visar att privata vårdhem för gamla är betydligt sämre än de offentliga på att ta hand om sina patienter. Det är rent ut sagt vådligt att vistas på de vinstdrivande institutionerna. En notis i Aftonbladet 12 oktober. De dubbla måttstockarna. Sveriges första försvarsbarriär ligger numera utomlands, utanför det europeiska närområdet. Så lyder vår nya försvarsdoktrin. Vi rustar legosoldater för att delta i de västliga stormakternas krig. I talet om försvar av mänskliga rättigheter och kamp mot terrorism och massförstörelsevapen gömmer sig en ny kolonialism. EU-tjänstemannen Robert Cooper hymlar inte med den saken. En artikel i Clarté nr 2/2011. Vägen ut ur massbilismen. Skrota massbilismen men låt bilfabrikerna vara kvar. De kan hjälpa oss ur fossilkapitalismen. Det skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson i boken Slutkört (Ordfront 2011). De anställda hos Saab och Volvo har ett starkt intresse av en sådan lösning. Deras jobb är hotade, men deras kunnande och deras produktionskapacitet är just vad vi behöver för att ta oss ur klimatkrisen. Med en planerad omställning går det att leva gott utan massbilismen. Litar vi till marknadslösningarna kommer vi ingen vart. En recension i Aftonbladet 11 april. Manual för motstånd. Folkrörelser värda namnet - finns dom numera? Ja, i antologin Hopsnackat får vi veta vad kollektiv på arbetsplatserna förmår när de snackar ihop sig. 35 berättelser från 25 arbetsplatser. Det är så här det börjar. En recension i Aftonbladet 7 januari. 2010 Den pantsatta välfärdens land. Den gemensamma välfärden säljs ut, infrastrukturen förfaller och i arbetslivet hårdnar villkoren. Men de politiker som de senaste åren administrerat eländet får fortsatt förtroende. Hur hänger det ihop? Det har med bankerna och de svindlande bostadsaffärerna att göra, hävdar jag i en längre analys i tidskriften Clarté nr 4/2010. Artikeln finns även att läsa i ett pdf-utdrag med diagram och noter här. Tågen står - pyramidspelet rullar på. Samtidigt som tågtrafiken ökar skär regeringen ner anslagen till järnvägen. Hur kommer det sig? Staten snålar med allmännytta och gemensam välfärd men pumpar in pengar i bankerna och deras bostadsaffärer. Landets rikaste hushåll tjänar stort på statsbidragen till bostadssvindeln. De är de mest skuldsatta i landet och de röstar på moderaterna. Men också andra lockas av en politik som underblåser spekulationerna. En artikel i Aftonbladet 9 december. Natos knektar. Ännu en död svensk soldat i Afghanistan och krigsaktivismen flammar högre än på länge. Ett korrektiv kan vara att läsa Britt-Marie Mattssons bok om neutraliteten. Hon ogillar bortfifflandet av alliansfriheten och varnar för en utrikespolitik som formas i förtroliga samtal med stormakternas företrädare. En recension i Aftonbladet 22 oktober. Ur spår med Anders Borg. I valet ömmade regeringen för järnvägen. Nu skär den ner anslagen till investeringar och underhåll. Pengarna går till vägbyggen i stället. Och så bankerna förstås. En inpass i Aftonbladet 21 oktober. Letter mot Reinfeldt, Borg och Bildt. Anders Borg lovar regeringen i Riga sju miljarder kronor i kredit. På villkor att den håller sitt folk i ränteslaveri. Oppositionsledaren Janis Urbanovics protesterar. En notis i Aftonbladet 28 september. Guide till slott och adlig köttmarknad. Bengt Ericson har skrivit en läsvärd bok om "den nya överklassen". Ja, så särskilt ny är den nog inte. Det handlar snarare om en bedagad borgerlighet. Och någon utväg ur den alltmer parasitära kapitalismen känner Ericson inte till. Han försöker till och med göra välfärdsstaten ansvarig för klasskillnaderna. En recension i Aftonbladet 17 september. Farvälfärden. När det drar ihop sig till val talar politiker gärna om välfärden. Fredrik Reinfeldt säger sig värna "välfärdens kärna". En läsare har ett förslag som gör det lättare att genomskåda retoriken. En notis i Aftonbladet 17 september. Säker vinst på handikapp. Riskkapitalbolag tar över alltmer av vården av funktionshindrade, rapporterar tidskriften Intra. Tillflödet av skattemedel lockar. För egen del undviker bolagen att betala skatt. En notis i Aftonbladet 16 september. Det stora tågrånet. Dödsolyckor, snökaos och resenärer som sitter fast i trasiga tåg i timmar - gällande transportpolitik har nått vägs ände. Politikerna har med bolagiseringar, privatiseringar och avregleringar dragit ett marknadsmässigt elände över järnvägarna. Det slutade med svåra tågkrascher i Storbritannien och med åternationalisering i Nya Zeeland, men i Sverige står det korttänkta högt i kurs. Ett reportage i Aftonbladet 10 september. Med marknadsmatematik ut i syndafloden. "Chockerande." Så skriver Martin Wolf, före detta Världsbanksekonom, nu ledande ekonomisk kommentator i Financial Times, om inkomsternas fördelning i USA de senaste 30 åren. Han varnar för fortsättningen med den "finansiella domedagsmaskinen": "Det blir syndafloden nästa gång." Men försiktighet är inget för dagens västliga borgerlighet. En artikel i Aftonbladet 17 augusti. Läsning för rikevärldsvänster. Om skribenterna i Le Monde Diplomatique får råda blir det kapitalism på alla kanaler också framöver. Det gäller bara att beröva nyliberalerna fjärrkontrollen.En recension i Aftonbladet 25 juli. Domedagsmaskinen eller lekhörna på tåget. De stora bankernas och bolagens kapitalism uppvisar alltmer parasitära drag. Det omgivande samhället utarmas för att mätta monopolen. Vi får ny teknik men ingen allmän välfärd. Dessutom är storföretagen benägna att bromsa utvecklingen. På sikt kan västkapitalismen förlora sin ledande ställning. En artikel om socialismens nödvändighet. Clarté 2/21010. Cameron lär av Göran Persson. Den nya högerregeringen i Storbritannien har den svenska socialdemokratins 1990-talspolitik till föredöme när den går till attack mot välfärdssystemen. En notis i Aftonbladet 26 juni. Patentjakt kan ha kostat 6000 människor livet. Svårt deprimerade och självmordsbenägna patienter kunde ha fått hjälp av en ny typ av läkemedel i mitten av 1970-talet. Men det skulle dröja många år innan de nya preparaten kom ut på marknaden. Ett exempel på hur de affärsmässiga kalkylerna bromsar samhällsutvecklingen. Läkemedelsindustrin uppvisar liksom bankerna alltmer parasitära drag. En debattartikel i Aftonbladet 12 juni. Patent vs. patient. Om allt gått väl kunde ett piller mot hösnuva ha räddat flera tusen svårt sjuka människor till livet bara i Sverige. Men företaget som sålde pillret ville inte pröva möjligheten, eftersom patentet var på väg att gå ut. Det är förhistorien till en av de stora medicinska succéerna på senare år, de nya antidepressiva läkemedlen. Fallet visar hur storföretagens jäkt efter maximal avkastning kan bromsa den medicinska utvecklingen. Ett reportage i Tvärdrag 3-4/2010. Grekisk fackledare: "Det här är bara början". Fackliga företrädare från Grekland varnar: "Det som sker hos oss drabbar snart er." Storbanker i Europa har sprätt iväg flera tusen miljarder euro. Nu ska kapitalen räddas med offentliga stöttor och försakelser från folken. En rapport från ett möte i Stockholm. Aftonbladet 5 juni. Karolinska och korruptionen. En blåsning på 30 miljarder kronor. Oppositionen i Stockholm larmar om beslutet att anlita ett konsortium lett av Skanska för bygge och drift av nya Karolinska. Det blir mer affärer av detta slag. Skiftet från myndighetsutövning till kommers och big business med offentliga medel täpper till de demokratiska beslutsgångarna och öppnar för slöseri och korruption. En artikel i Aftonbladet 25 maj. Anders Borg samlar i ladorna - för nya bidrag till bankerna. Regeringen vill lagfästa överskottsmålet i statsbudgeten. Så att landet står förberett för nästa finanskris. Det ska sparas i det allmännyttiga för att ge bankdirektörerna utrymme för nya svindlande affärer. En analys i Clarté nr 1/2010. Tankar utanför karantänen. Ulla Johansson bekymrar sig över vänsterns förfall i sin bok Frånstulna framtidens samhälle. Den förmår "inte längre tänka det möjliga". Det har med fjärmandet från arbetarkollektivet att göra. Ur de intellektuellas sociala karantän kommer inget hot mot kapitalväldet. En recension i Clarté nr 1/2010. Den gröna fen. Drogromantik och konstnärsmyter förstärker ofta varandra. Så var det med absinten. Vincent van Gogh skar av sig örat. Det minskade inte lockelsen. En krönika i tidskriften Alkohol & Narkotika nr 2/2010. Vitala värden på spel i Afghanistan. USA:s regering har låtit kartlägga Afghanistans råvarutillgångar. Fyndigheter värda 1 000 miljarder dollar finns att utvinna. Avtal har också slutits om en strategisk gasledning genom landet. USA engagerar sina förbundna i jakten på jordens kvarvarande reserver av fossilt bränsle. Det är sådant Carl Bildt och Maud Olofsson reser till Washington att tala om medan miljöministern förbereder klimatförhandlingar. En artikel i Aftonbladet 19 februari. Ta hem soldaterna. Två svenska officerare nedskjutna i Afghanistan. Krigsmaktens propagandaapparat drar igång och medierna ansluter: Nu ska vi ställa upp för våra soldater. Det kallas "strategisk kommunikation". Med tal om mänskliga rättigheter och befrielse av kvinnor och barn söker man stöd för ett nytt kolonialkrig. En artikel i Aftonbladet 12 februari Offentlig upphandling - avtal i soporna. Jobba mer för sämre lön, annars får du sparken. Det var budet till sopåkarna på Östermalm i Stockholm efter den senaste offentliga upphandlingen. Målet ligger hos Arbetsdomstolen för avgörande. En notis i Aftonbladet 22 januari. Nya chefsidealet - en jägarsoldat. Chefsidealen skiftar från tid till annan. För några decennier sedan skulle direktören vara en strikt kalkylerande byråkrat. Sedan kom ledaren som skulle inspirera sin flock. Nu är det dags för jägarsoldaten, den tillfällige chefen som röjer runt och sparkar folk innan han snabbt försvinner igen. Ett inpass i Aftonbladet 14 januari. Stimulantia för bankerna. Hösten 2008 torkade krediterna in. Men bankerna lättade krisen med uppåttjack från den organiserade brottsligheten. En notis i Aftonbladet 3 januari. Längs arbetslinjen ut i kriget. Arbetslösheten stiger i USA - inte minst den långvariga. Men på ett område ökar sysselsättningen: det militära. En notis i Aftonbladet 2 januari. 2009 Fossilkapitalets sista strider. Om klimatet ska räddas måste det mesta av oljan och naturgasen förbli där den är. Men USA och EU kräver tillgång till de sista reserverna av fossilt bränsle. Råvaruländerna ska öppnas för de utländska olje- och gasbolagen, med militära medel om nödvändigt. Det kallas "energisäkerhet" och slutar i en kamp om kontrollen över Mellanöstern, Kaukasus och Centralasien. Sverige bistår med legosoldater i härtåget. En artikel i Clarté 4/2009. Den siste kejsaren. "Envåldshärskare" - så betecknar Johan Stenebo Ikeagrundaren Ingvar Kamprad. Stemebo var själv nyss högt uppsatt i företagskoncernen. Men är det styrelseskicket eller den åldrade monarken och hans ättlingar som oroar honom? En recension av två böcker om Ikea i Aftonbladet 4 december. Ett Ådalen 2009. Anställningstryggheten är ett bekymmer. Visst, men inte som politiker av olika kulörer förespeglar oss. Tryggheten i anställningen är i upplösning. Det visar en ny film om strejken på Lagena i Jordbro. En notis i Aftonbladet 27 november. Med Rompan i högsätet. Kuppartat baxades den nya EU-ordningen igenom, och under största möjliga sekretess förrättades valet av EU-president och utrikesminister. Ja, det vill säga, vid en middag för Bilderberggruppen talade den officiellt ännu inte tillkännagivne presidenten, Herman Van Rompuy, öppet om sina planer. En notis i Aftonbladet 22 november. I kö för demokratin. Arbetslösa och fattiga i Washington har hittat ett nytt yrke att försörja sig på. De står i kö för lobbyisterna som konkurrerar om inflytande i representanthus och senat. En notis i Aftonbladet 30 oktober. Ett löfte från köket. På scenen två musiker och Jenny Wrangborg, kallskänka och poet. "Vi är här nu", heter föreställningen. Det är kollektivets löfte. En recension i Aftonbladet 22 oktober. Dagens Nyheter hycklar om facket. DN beklagar medlemsflykten från fackföreningarna. Men det gömmer sig något vasst i omtanken. Facken ska överge traditionellt "maktspråk", heter det. Med det menas att de fexibelt ska böja sig för marknadens krav. Ett inlägg på SVT Debatt 9 september. Svenska Freds för krig. Sverige kan inte säga nej och stå utanför. Då får vi inget inflytande. Så resonerar Svenska Freds om kriget i Afghanistan. En notis i Aftonbladet 31 augusti. Fossilkapitalets legosoldater.Vi är i Afghanistan för det afghanska folkets säkerhet, försäkrar försvarsminister Sten Tolgfors. Men 98 procent av offren för de missiler USA avfyrar är civila, och strategerna talar om Afghanistans betydelse i kampen om kvarvarande tillgångar av olja och naturgas. En artikel i Aftonbladet 20 augusti. Det märkvärdiga museet i Laxviken. I en ladugård långt upp i Jämtlands fjälltrakter finns ett kollektivt minne bevarat. Folke Bogh har i Laxvikens skogs- och flottarmuseum samlat tusentals föremål från den tid då skogsbruket höll Norrlands inland levande. Han bidrar också med historier ur den muntliga tradition som omgav arbetet. Ett reportage i Flamman 20 augusti, tidigare publicerat på UE-forums hemsida. Kapitalism - eller välfärd. Det blev stort hallå när Carin Jämtin, socialdemokratisk oppositionsledare i Stockholm, på DN Debatt kritiserade vinsterna i friskolor och privata vårdenheter. Men något stopp för privatiseringarna krävde hon inte. Bara "begränsningar" av vinstuttagen. S-ledningen spelar med i skiftet från enhetlig skola och allmän och lika sjukvård. Ett inlägg i Aftonbladet 16 augusti. Miljömuppen Reinfeldt. "Eko-effektivitet", det vill säga business as usual med en grön anstrykning. Det är den svenska regeringens förslag till klimatpolitik för EU. Såväl i Västeuropa som på andra sidan Atlanten står "energisäkerheten" i centrum. Då handlar det inte om strypa förbrukningen av olja och naturgas. Tvärtom, det gäller att pumpa upp mer fossila bränslen. Tillförseln från Mellanöstern och Centralasien ska säkras. En kommentar i Aftonbladet 24 juli. Michael Jackson dansar vidare över en värld av utarmat arbete. De unga är kräsna. Alla jobb är numera "hyggligt betalda" och "tillfredsställande", men de nytillkomna på arbetsmarknaden sitter fast i "glamourstressen". De vill bli som Michael Jackson och andra superstjärnor. Därför stiger ungdomsarbetslösheten, hävdar Niklas Ekdal, tidigare politisk redaktör för Dagens Nyheter. Han borde tänka på sin egen omvärldsuppfattning. En artikel i Aftonbladet 18 juli. Privata affärer. Med den ekonomiska krisen har nyliberalismen gått i väggen. Nu kommer välfärdsstaten tillbaka. Så har det låtit till vänster. Men i de privata riskkapitalisternas kalkyler ser det annorlunda ut. Där förväntas "förändringstrycket" öka. Det betyder mer nedskärningar och privatiseringar av det allmänna. I politiskt samförstånd återinförs fattigvården medan vinstdrivande koncerner får fri tillgång till skattemedel. En artikel i Clarté 2/2009. "Tänk på de arbetslösa - låt oss lättare få sparken. Med stigande ungdomsarbetslöshet tilltar kampanjen för en uppluckring av anställningsskyddet. Det är en bedräglig lösning. Olika delar av arbetarklassen spelas ut mot varandra. Men för nationalekonomen Per Skedinger är syftet förstås betydligt ädlare. En granskning av en SNS-rapport. Clarté 2/2009. Bankstödet ett svart hål i statskassan. Sedan oktober 2008 har regeringen, Riksbanken och Riksgälden försett sviktande banker med nödlån och garantier. Tanken är att det ska gå jämnt upp, förklarar ansvariga politiker. Skattebetalarna ska få igen sina pengar. Men det finns inget tak för statens bidrag till de banker som spekulerat bort sig i Baltikum. Kostnaden kan bli 250 miljarder kronor – netto. öDen dagen, den sorgenö, säger en moderat i finansutskottet. Ett reportage i Flamman 11 juni. Fortsatta massakrer under Obama. En serie massakrer i Afghanistan skylls på ett specialförband bildat av Donald Rumsfeld. En rest av en skjutglad Bushadministration? Inte riktigt. En notis i Aftonbladet 25 maj. Stoppa stormaktsbygget. Per Gahrton och Miljöpartiet bejakar numera EU. De förlorar sig i EU-visioner medan unionen sjunker ner i ekonomisk depression, socialt sönderfall och ändlösa kolonialkrig. En artikel i Aftonbladet 23 maj. Bankstödet är off the record. Stödet till bankerna kommer att kosta svenska staten 250 miljarder kronor, meddelar Internationella valutafonden. Nyheter fladdrar förbi utan närmare kommentarer medan politikerna träter om småsummor till kommunerna. En kommentar i Aftonbladet 11 maj. Sagan om Angelica, facket och den optimala punkten. Svenskt Näringsliv berättar sagor om hur facket sätter sig på strävsamma småföretagare och deras anställda. Här är en annan saga. Den handlar om hur fackliga ledare fjärmar sig från de arbetande i sin strävan efter samförstånd med motparten. Ett reportage i Ordfront Magasin 2/2009. Löser Bo Lundgren krisen? Kongressen i USA bjuder in Bo Lundgren för att tala om den svenska krisen i början av 1990-talet. Receptet är enkelt: lämpa över bankernas förlustaffärer på det allmänna. Då blir det fart på ekonomin igen. Men några detaljer är förträngda. En artikel i Aftonbladet 9 april. Familjen Wallenberg sträcker ut en hand. Jacob och Marcus Wallenberg vill inte diskutera direktörsbonusar mer. Nu ska Sverige samla sig till krafttag i krisen i stället. Det gäller att främja forskning och utveckling - och premiera kompetensen. De har anlitat sig själva som konsulter till de skattebefriade stiftelser de leder. Vederlaget är, som det heter, marknadsmässigt. En artikel i Aftonbladet 8 april. Attacken mot strejkrätten. LO-ledningen vill göra det svårare att strejka. Men storföretagen vill gå ännu längre. De ser i stridbara fack ett hot mot den nya just-in-time-kapitalismen. Därför avbröt Svenskt Näringsliv förhandlingarna om ett nytt huvudavtal. IF Metalls ja till lönesänkningar har gett direktörerna mersmak. En artikel i Aftonbladet 20 mars. Vinnare i längden. En professor i Kalmar har räknat ut att långa tjänar mer än korta. Det kan bero på att långa människor är smartare än korta, spekulerar han. Då förutsätter professorn att lönen avspeglar kunskaper och mental förmåga. Är det så säkert? Utseendet har en direkt inverkan på inkomsterna i många branscher. Skallmätarnas tradition lever vidare i det förmenta kunskapssamhället. En artikel i Aftonbladet 12 mars. Det kommer ingen skänk från ovan. Keynes är i ropet igen och den nyliberala ideologin förbrukad. Folk ser Obama på TV och förlorar sig i drömmar om en ny välfärdsstat – som en skänk från ovan. Då är det dags att nyktert betrakta läget. Krisen blir långdragen och varken Obama,Mona eller den kinesiska marknaden kommer att frälsa oss från verkningarna. Dags att organisera motstånd! En längre analys i Clarté 4/2008. Människan är den mest flexibla roboten. Föreställningen om kunskapssamhället och dess kreativa och utvecklande arbeten lever sitt eget liv. På golvet på bilfabriken ser det lite annorlunda ut. En notis i Aftonbladet 11 februari. Kris för lyxbåtar och champagne. Krisen är allvarlig. Det framgår av rapporter från tillverkare av champagne och lyxbåtar. En notis i Aftonbladet 5 februari. De stora företagen får en parasitär karaktär. Telekomjätten Ericsson planerar att flytta ut fler jobb till låglöneländer. Hur går det på sikt med västvärldens tekniska försprång om alltmer av produktion och forskning och utveckling försvinner till länder som Kina och Indien? Skärningen mellan produktivkrafternas snabba utveckling i öster och parasitära västliga monopol blir allt tydligare. Ett debattinlägg på svt.se/opinion 29 januari. Tossigt om grundlagen. Maciej Zaremba har i Dagens Nyheter synpunkter på grundlagens behandling av icke-svenskar. Artikeln är försedd med en förvillande illustration. En notis i Aftonbladet 19 januari. Muslimer massakreras - i civilisationens namn. Samuel P Huntington, en av USA:s främsta statsideloger, dog nyligen. Torbjörn Elensky prövar sig i Dagens Nyheter fram i hans tankegångar om en västligt kristen civilisation i kraftmätning med islam. Det handlar om tolerans och fredlig samvaro på global nivå, skriver Elensky. Verkligen? En artikel i Aftonbladet 16 januari. Hycklande om "våldet i Gaza. EU:s självutnämnda fredsfrämjare har i själva verket spelat USA och Israels spel. Det var ofrånkomligt att tryckkokaren skulle explodera, skriver Alastair Crooke, tidigare unionens kontaktman med Hamas, i ett inlägg. En notis i Aftonbladet 16 januari. Nytt underläge - ny litteratur. Arbetarklassen framträder i litteraturen och kulturdebatten igen. Hur kommer det sig? Apropå ett nummer av Socialistisk Debatt. Aftonbladet 14 januari. 2008 Bomba Vita huset med gamla skor. Den irakiske journalisten Muntadar al-Zaidi kastade sina skor mot George W Bush på en presskonferens i Bagdads gröna zon. Runtom i världen hyllas han som en hjälte. Det finns också förslag på aktioner i hans anda. En notis i Aftonbladet 17 december. Iran - yes we can. Medan Barack Obama och John McCain kämpade om presidentposten fördes överläggningar tvärs över partigränserna i USA om politiken mot Iran. I en rapport föreslås att USA ska ladda för krig. Men först ett förhandlingsutspel som får opinionen gynnsamt inställd till hårdare tag. Bland de ansvariga för rapporten finns flera av Obamas rådgivare. Aftonbladet 5 december. Obama planerar fortsatta krig. Gör Barack Obama slut på kriget i Irak om han blir president? Det tror många europeiska kommentatorer. Men något verkligt återtåg lovar inte den tilltänkte fredspresidenten. Det handlar om en strategisk omgruppering i kampen om Mellanöstern och dess olja. Liksom John McCain planerar Obama att höja militärutgifterna. Svt opinion 6 oktober. Begreppsgymnastik. Två omtalade postmoderna radikaler, Michael Hardt och Antonio Negri, besöker European Social Forum i Malmö. Det är långt mellan deras grandiosa generaliseringar och konkreta förhållanden. Men konsekvent är de avoga till de förtryckta folkens kamp för självständighet. En kommentar i Aftonbladet 18 september. Hundradelen svävar iväg.Det mest påtagliga är hur de översta bland de översta dragit ifrån. Det är slutsatsen i en ny rapport om inkomstskillnaderna i Sverige. Men är orsakerna verkligen oklara? Förklaringen finns i kapitalöverflödet i de stora bolagen. En artikel i Aftonbladet 9 juli 2008. Misslyckad stat eller kämpande nation. Somalia brukar framställas som en av de mest misslyckade av alla misslyckade stater, ett svart hål av terrorism och elände. Det går att skönja något annat: hur imperialismen hindrar en nation att stadga sig och hur en nation tar form i motstånd mot imperialismen. En artikel i Folket i Bild/Kulturfront 6-7/2008. Förbjudna ord. EU-länderna stoltserar med sin yttrande- och och tryckfrihet, men i det så kallade kriget mot terrorismen är den under avveckling. Ministerrådet vill förbjuda offentliga yttranden som medför att fara för att terroristbrott begås. I Sverige tänker sig regeringen en censur i informella former. En artikel i Aftonbladet 2 juni 2008. Skyll på pungkulorna? För många manliga mäklare med för mycket testosteron i blodet - det är den senaste i raden av förklaringar till den pågående finanskrisen. Om de kvinnliga marknadsoperatörerna blir fler, eller om karlarna kastreras, blir det bättre då? Djärvare åtgärder måste nog till. En kommentar i Aftonbladet 16 maj 2008. Journalistiken - en förpackningsindustri. Journalisterna förvandlas i mediekoncernerna till ordbehandlare som så lättfattligt som möjligt ska förmedla förutfattade meningar. Yrket utarmas - lönerna släpar efter och autonomin i arbetet minskar. Men samtidigt växer det sociala avståndet mellan landsorts- och förortsfolket och dem som från storstäderna gör pratminus av samhällsutvecklingen. En anmälan av två rapporter om massmedierna. Aftonbladet 12 maj 2008. Efter kalabaliken. Kris och borgerligt missmod. Då blir det väl Keynes och välfärdsstat igen? Nej, en sådan vändning är svår att spåra. Socialdemokraterna i Sverige är snarare på väg att sälja ut de sista resterna av det som var deras styrka. En artikel i Clarté 1/2008. Hetsen mot somalierna. Den värsta katastrofen i Afrika, säger FN. Värre än Darfur. Somalia är med USA:s direkta understöd ockuperat av Etiopien, och en miljon människor är på flykt i sitt eget hemland. Men det är tyst i medierna och Säpo jagar dem som bryr sig. Tre svensksomalier hotas av långa fängelsestraff för att de skickat pengar till Somalia. De kallas terrorister. En artikel i Aftonbladet 18 mars 2008. Ur frihandeln, den så kallade, reser sig palatsen. EU-kommissionen lanserar ett program för frihandel. Det handlar om monopol för kapitalen i toppen av världsekonomin och den hårdaste konkurrens för alla som befinner sig därunder. När 80 procent av förädlingsvärdet tillfaller storbolag i Europa blir det ingen allmän välfärd av tillväxten. En artikel i Ordfront Magasin 3/2008. Först med folkrörelsen blir det något av vänsterns löften. Vi har en samhällsdebatt och politik som fjärmar sig från allt vad arbetarklass och folk heter. Men det finns ett alternativ, skriver Aron Etzler i en ny bok, en bortglömd folkrörelselinje. Han anför exempel från Norge och Nederländerna. En slutsats: det räcker inte att apparaterna rör på sig. En artikel i Aftonbladet 25 februari 2008. Arundhati Roy: "Det blir öppet krig". Klasskampen fortgår i det Indien som skiner i västerlandets ögon. Arundhati Roy tar i en intervju ställning för de revolutionära naxaliterna. Ett referat i Clarté 4/07. Välgörare i symbios med stat och kapital. Linjen mellan det ideella och det vinstdrivande blir allt tunnare, säger ledaren för en miljöorganisation i USA. Professionella välgörare samarbetar med storföretag de nyss drev kampanj emot, och många av de icke-statliga NGO-erna är snarare icke-så-icke-statliga. De lever, som Svenska Freds, på bidrag från departementen och bistår statsmakten i nyordningen av försvarspolitiken och andra projekt. Ett OBS-inlägg i P1 29 januari 2008. 600 miljoner nya fattiga i statistiken - men lovsången till globaliseringen fortsätter. Världsbanken har drastiskt reviderat sin uppskattning av antalet fattiga i Indien och Kina. Ett huvudargument i propagandan om den fria marknadens välsignelser faller. En artikel i Aftonbladet 8 januari 2008. Johan Norberg svarar i Aftonbladet 18 januari att flera hundra miljoner fattiga likafullt fått det bättre. Vi måste nämligen räkna upp antalet fattiga tidigare också: "Säg att din våg visar att du gått har gått ned 20 kilo ... och du plötsligt ser att din våg hela tiden visade 10 kilo för lite. Jo, du vägde 10 kilo mer än du trodde. Men du har lik förbaskat gått ned 20 kilo." Här är min replik till Norberg. 2007 Vi måste alla ställa upp. Dagisavdelningar stängs på grund av vikariestopp, kulturskolan rustas ner och utrymmet för fältarbete bland ungdomar kvävs i budgetramarna. Då är det fototillfälle för rikspressen: statsminister Fredrik Reinfeldt på nattvandring med tonårsföräldrar i en Stockholmsförort. Vi måste alla ställa upp för barnen. Aftonbladet 20 december 2007. Vad kan vi lära Somalia? Somalierna måste sluta göra motstånd, börja tänka på fred i stället. Först då kan den USA-stödda etiopiska ockupationsmakten dras tillbaka. Det är UD:s budskap till en nation med 850.000 människor på flykt undan krigsherrar, etiopiska soldater och stridsflygplan från USA - utrustade med kanoner från svenska Bofors. Aftonbladet 26 november 2007. Det luktar i idealstaten. Privata entreprenörer har på de mest utstuderade sätt berikat sig på USA:s ockupation av Irak, avslöjar tidningen Rolling Stone i ett reportage. Miljarder dollar är försvunna, liksom hundratusentals vapen. Det finns ett mönster i irrationaliteten: i Irak prövar USA en statsmakt utan gränser mellan myndighetsutövning och privat vinstintresse. Aftonbladet 11 september 2007. Hemmafrun tillbaka i överklassen. Alltfler välbeställda hushåll i USA lever på en inkomst, och i Sverige håller sig var fjärde toppdirektör med hemmafru. Sociala nedskärningar och avreglerade arbetstider och anställningsförhållanden trasar samtidigt sönder vardagslivet för de underlydande. En artikel i Dagens Nyheter 9 augusti 2007. Kapitalets våta dröm. EU-kommissionen vill göra det lättare för företagen att ge anställda sparken. Men den uttrycker sig inte så. Den beklagar at A-laget på arbetsmarknaden ännu inte kommit i åtnjutande av B-lagets flexibilitet. En artikel i Aftonbladet 26 juni 2007. En längre, mer detaljerad version av artikeln publicerades i Clarté 2/2007: Management-by-stress - EU nydanar arbetslivet. Per Ahlins sista utväg i Somalia. "Okontroversiellt." Något annat har Per Ahlin, ledarskribent på Dagens Nyheter, inte haft att säga om USA:s miliära angrepp mot Somalia och Etiopiens invasion. I sin strävan att förnya folkrätten ansluter han sig till den koloniala traditionen. En artikel i Aftonbladet 21 juni 2007. Varning för det nya Heimat. Det är fel att kalla författaren Israel Shamir "antisemit", hävdar Lasse Wilhelmson i ett debattinlägg i Clarté 1/07. Begreppsgymnastiken är en distraktion, skriver jag i denna replik. Det avgörande är något annat: ska vi låta föreställningar om ett fördolt judiskt herravälde breda ut sig i den antiimperialistiska rörelsen i Sverige? Clarté 1/2007. Wilhelmsons inlägg är ett svar på min artikel Malm larmar - med fog och utan. Indien efter de nyliberala reformerna - ett land i kallbrand. Hunger och svält finns inte mer i Indien. De fattiga blir allt färre, och bönderna surfar på internet och konkurrerar sig fram på världsmarknaden. Så rapporterar Dagens Nyheter och andra västliga media om utvecklingen i Indien efter de marknadsliberala reformerna i början av 1990-talet. Men samtidigt tar bönder livet av sig i en aldrig tidigare skådad omfattning. Hur hänger det ihop? En artikel i Aftonbladet 15 april 2007. Lämna Somalia i fred! Med aktivt bistånd från USA:s krigsmakt har Etiopien ockuperat södra Somalia och installerat sig en regering i Mogadishu. Olja och strategiska positioner står på spel. En ledare i Clarté 4/2006. Malm larmar - med fog och utan. Nog finns det skäl att varna för dem som rotar i den judiska religionen för att hitta förklaringen till världsutvecklingen. Men när Andreas Malm drar in Folket i Bild och Clarté i sin uppgörelse är han ute i ogjort väder. En kommentar i Clarté 4/2006. James Browns sprängkraft. Mr. Dynamite var en förgrundsgestalt i det svarta upproret på 1960-talet, men han var aldrig revolutionär. Han trodde på den amerikanska drömmen om det individuella uppåtstigandet, han stödde Richard Nixon och spelade för trupperna i Vietnam. Så kunde hans musik småningom slå an också i de övre samhällslagren. Aftonbladet 6 januari 2007. När sjukvården blir en handelsvara. Rätt till vård eller piller som nådegåva? Det är frågan när sjukvården stöps om i tredje världen. Bill Gates och andra välgörare lanserar storstilade projekt för vaccinering medan den offentliga vården sparas och privatiseras sönder i Indien, Kina och Afrika. Ett reportage i Flamman 4 januari 2007. 2006 Uppmarsch mot Somalia och Sudan. Vita huset svarar numera undvikande på frågan om folket i Irak fått det bättre sedan USA:s soldater tågade in i Bagdad. Likväl är nya så kallade humanitära interventioner på gång. I Somalia uppmuntrar USA grannstater att tåga in, i Sudan hotar USA och Storbritannien med flygangrepp och flottblockad. Det finns skäl att vara vaksam när det största krigsherrarna i världen flaggar med moralen. Aftonbladet 20 december 2006. Petter Larsson skriver i en kommentar till mitt inlägg att "invånarna i Darfur har mer att frukta av vårt ointresse än av våra soldater". En kort replik i Aftonbladet 23 december. (Ett fel i sista meningen är här korrigerat.) Vita Huset bannlyser ännu en svensk. I flera år har han stått under polisövervakning. Säpo har inte hittat något som ens räckt till åtal enligt terroristlagstiftningen. Men när Vita Huset säger att han är agent för al-Qaida är det inte tal om rättslig prövning. Han blir bannlyst av FN, EU och den svenska regeringen. En kommentar i Aftonbladet 9 december 2006. Konsten att köra över folket. Det nya Europas överhet klagar över folkligt motstånd mot nyliberala reformer i arbetsliv och offentlig verksamhet. Demokratins formaliteter står i vägen för djärva framstötar. Hur tar man sig förbi hindren? En skribent i Financial Times vet besked. Aftonbladet 4 december 2006. NGO-svängen. Frivilligorganisationerna, de så kallade NGO:erna, har fått en framträdande plats på världsarenan och i det svenska samhället. De förutsätts stå fria från stat och kapital - men lever allt som oftast i symbios med regeringsorgan, storföretag och medieindustri. När sponsorerna finner för gott att strypa anslagen hänger de löst. En artikel i Socialistisk Debatt (tidigare i annan version i Clarté 3/2005). Vad Carl Bildt gjort för kriget. Höstens svenska regeringsförklaring rymmer inte ett ord om Irak. Ett uttryck för bristande intresse? Knappast. Kriget i Irak är för utrikesminister Carl Bildt en personlig angelägenhet. Han är en av de ansvariga för det. 2003 hjälpte han Vita huset med mobiliseringen. Aftonbladet 27 oktober 2006. Ahmed Yusuf på nåder struken från terrorlistan. USA har - efter fem år - beslutat häva bannlysningen av svenske medborgaren Ahmed Yusuf. Det är glädjande. Men det återstår att säkra svensk grundlag mot stormakternas diktat. Och pengarna som svenska Barakaat förmedlade är fortfarande frysta, trots att ingen av organisationens medarbetare längre är på terrorlistan. Aftonbladet 18 augusti 2006. Med kompetensen i högsätet. Ny statistik över inkomsternas fördelning avslöjar ett skov i samhällsutvecklingen. Sedan slutet av 1970-talet har de översta bland de översta i USA sett sina rikedomar växa i enastående omfattning. Samma brott med efterkrigstidens relativa jämlikhet har skett i Sverige. Det handlar om en upprullning av mer än ett århundrade av sociala framsteg. En artikel i Aftonbladet 26 juni 2006. Rättigheter - när det passar. KU har frågat regeringen hur den ser på bannlysningen av Ahmed Yusuf, godtyckligt utpekad som en av al-Qaidas finansiärer. Är sanktionerna mot honom förenliga med grundlagens skydd för medborgerliga rättigheter? Regeringen kommer inte med ett sakargument i sitt svar. Däremot en självmotsägelse och ett falskt åberopande av EG-domstolen. Aftonbladet 16 maj 2006. Så tar dom för sig igen. Arbetslösa sätts i tvångsarbete och trakasseras. Anställningarna blir alltmer osäkra och arbetstiderna längre - utan motsvarande höjning av lönerna. Men de översta bland de översta ser sina rikedomar växa i enastående omfattning. Det handlar inte om 1930-talet. Clarté 1/06. Skandal på operan. Alberto Vilar var den störste mecenaten inom operavärlden. I dag står han inför rätta för omfattande bedrägerier. Hans uppgång och fall säger en del om den nutida kapitalismen. Ordfront Magasin 4/06. FNL-aren Michael Winiarskis plötsliga enfald. Varför återvänder en gammal Vietnamaktivist till en kolonial världsbild i sina rapporter från Irak? Flamman 23 mars 2006. Total kontroll. Med RFID-chip, små radiosändare på strategiska punkter, hoppas företagsledare och generaler få kontroll över vad som sker på verkstadsgolv, butikslager och slagfält. Ännu är styckpriset lite för högt, men Pentagon och Wal-Mart hjälps åt för att lansera den nya tekniken. Aftonbladet 19 februari 2006. UD utlämnade Yusuf till USA.s godtycke. Anna Lindh och UD agerade kraftfullt i FN till stöd för terrorstämplade svenskar. Det skriver Hans Hederberg i DN i ett stort reportage i DN den 8 januari. Men hjälteeposet stämmer inget vidare med UD:s egen dokumentation. Där framgår att regeringen konskekvent försuttit verkliga chanser att värna Ahmed Yusufs medborgerliga rättigheter. Aftonbladet 23 januari 2006. Replik till Hans Hederberg: Tomma löften från regeringen. Aftonbladet 30 januari 2006. 2005 Urdyra tider. Efterfrågan på de mest exklusiva klockorna och konstverken stiger i takt med förmögenheterna som samlas i världsekonomins överskikt. Kvarvarande hantverk förgudas samtidigt som lönearbetet i global skala standardiseras och sönderdelas. Aftonbladet 29 december 2005. Häv bannlysningen av Ahmed Yusuf! Vi förutsätter att den EU-förordning som i fyra år tvingat Ahmed Yusuf att leva som en fredlös i sin lägenhet i Tensta saknar rättslig verkan i Sverige. Det skriver 50 undertecknare till ett upprop mot en av de stora rättsskandalerna i spåren på "kriget mot terrorismen". Var och en betalar Ahmed Yusuf 1.000 kronor ur egen ficka för hans framträdande på Rinkeby Folkets Hus lördagen den 10 december. I strid med påbudet från USA, FN, EU och riksdag och regering. Bland undertecknarna finns två tidigare socialdemokratiska ministrar och fyra fackliga ledare. Aftonbladet 5 december 2005. Den tredje mannen och rättstatens förfall. Ahmed Yusuf har av USA, FN, EU och svenska myndigheter stämplats som finansiär av al-Qaedas terrorism. FBI har förklarat att det inte finns minsta bevis, men han är fortfarande fredlös. Hans fall är ett exempel på hur statsmakten frigör sig ur demokrati och grundläggande rättsprinciper. Arena nr 6/05. Folkrörelse eller NGO-sväng. Frivilligorganisationerna, de så kallade NGO:erna, har fått en framträdande plats på världsarenan och i det svenska samhället. De förutsätts stå fria från stat och kapital - men lever allt som oftast i symbios med regeringsorgan, storföretag och medieindustri. Clarté 3/05. Le och se ut att trivas! Det gäller att hålla sig "anställbar" i dagens arbetsliv. Ansvaret för arbetslösheten har individualiserats, och på arbetsplatserna efterfrågas den rätta sociala kompetensen. Många akademiker ser i det så kallade kunskapssamhället ett brott med taylorismen. Men det handlar snarare om ett försök att återupprätta den oinskränkta fabriksdiktaturen. Dagens Nyheter 13 oktober 2005. Ordfrontstriden. Skallet mot Ordfront hösten 2003 och våren 2004 säger något om villkoren för debatt och opinionsbildning i Sverige idag: rätten att säga emot är dyrköpt på marknaden för förutfattade meningar. En granskning av kampanjen som Maciej Zaremba drog i gång. Röda Rummet 3/2005. Regeringen vågar inte utmana USA. EG-domstolen slår fast att det var rätt att göra Ahmed Yusuf rättslös i det så kallade kriget mot terrorismen. Vad gör regeringen? Den lägger ansvaret på Yusuf för att skandalen inte klingat ut. Dagens Nyheter 23 september 2005. På spaning efter dom därnere. En ny reality-TV lanseras för storföretagens ledare - möjligheten att på TV-skärmen iaktta de människor som ska köpa de stora koncernernas varor. LO-tidningen 27 maj 2005. Kroll avböjer Guantánamo. Säkerhetskonsulten Kroll har avböjt att ta över hanteringen av fångarna på USA:s Guantánamobas. Notis, Aftonbladet 5 maj 2005. Framtidens pensionärer får ta smällarna på börsen. En av Internationella valutafondens chefer är orolig. Framtidens pensionärer vet inte om att de numera utgör bufferten i det internationella finanssystemet. Det kan bli politiska komplikationer när de upptäcker den saken. LO-tidningen 4 mars 2005. Människor till lågpris. Vad ligger bakom den pågående hetsen mot sjukskrivna, förtidspensionerade och arbetslösa? En gammal strävan att försvaga arbetarens ställning och förslumma arbetslivet. Aftonbladet 26 februari 2005. Ekvationen bakom förödelsen av Falluja. Vad tjänade det till att lägga Falluja öde? Eliot Cohen på Pentagon föreslår att vi ska lära av general William Tecumseh Shermans motto från 1864: "Fruktan för Gud öppnar vägen till visdom". LO-tidningen 11 februari 2005. En arbetare i domstol. Hur klarar sig en ensam arbetare som går till domstol för att få rätt i en uppsägningstvist? Riktigt illa, om han jobbar på Volvo och inte har facket på sin sida. Johan Södergren fick sparken sedan verkstadsklubben ställt turordningen åt sidan. Han vann i tingsrätten, men företaget gick vidare till Arbetsdomstolen. Ett reportage i Folket i Bild/Kulturfront 1/2005. I sviterna av en ny ekonomi. En egen, femstjärnig svit i egna hemmet. Det är nya bostadsidealet bland dem som uppskattar lite avskildhet - och kan betala för den. Notis i Aftonbladet 7 januari 2005. 2004 Den gamla goda tiden.I Irak hoppas ättlingar till forna kolonialadministratörer på en återgång till den gamla ordningen. Det finns ett samband mellan denna nostalgi och de nyliberala utsvävningarna. Clarté 3/04. Vänstern och den vite mannens börda. Först ogillade de krigsplanerna, i alla fall nästan, nu stöder de ockupationen av Irak. De kallar sig "globalvänster" och följer borgerligheten ner i den koloniala tradtionen. Aftonbladet 8 november 2004. FBI friar terrorstämplade - men bannlysningen består. FBI har trots omfattande undersökningar inte hittat minsta bevis för att det somaliska nätverket Barakaat skulle understödja terrorism. Men Barakaat och svensken Ahmed Yusuf står kvar på FN:s sanktionslista. Dagens Nyheter 22 oktober 2004. Svart om kaffe. Caffè latte och annat kaffe är på modet i metropolerna. Men odlarna får allt mindre betalt. Pengarna försvinner på vägen. Aftonbladet 14 oktober 2004. Störst yacht vinner. Paul Allen, en av Microsofts grundare, har skaffat sig en ny jolle. Den är lång som en fotbollsplan. Slöseriet har blivit en affärsmässig nödvändighet. Aftonbladet 3 augusti 2004. Växeln hallå, hallå. Hur kul är det att vara en kundkontakt i det postindustriella paradiset? För 40 år sedan lovade Daniel Bell ett slut på den industriella kapitalismens själlöshet. Hur ser det ut i de automatiserade telefonsystemen? Aftonbaldet 1 augusti 2004. Resa till Västerbotten. Sist jag såg Sara Lidman vägde hon 37 kilo. Låg på ett sjukhem i Umeå med utsikt över en snövidd och en övergiven lada. Hon letade som vanligt bland orden. Det fanns en avsikt utöver det konstfulla i hennes arbete med språket. Sundsvalls Tidning 9 juli 2004. Ingen pudel. Replik till Ulf B Andersson som tillskrivit mig "en halv pudel" för några kritiska ord om Diana Johnstone. Arbetaren 2 juli 2004. Med ett snyggt chassi kan man komma långt. I det nya arbetslivet sägs kunskap och kompetens ha trängt tillbaka kollektivets konformism. En undersökning från USA och Kanada visar att anställda som ser bra ut premieras medan fula bestraffas. LO-tidningen 18 juni 2004. Slut på kulor. USA:s krigsmakt börjar få brist på ammunition. En produktion på 1,2 miljarder kulor om året räcker inte. Aftonbladet 10 juni 2004. Lars Linder och det omdömesgilla drevet. Kanske är det, som Lars Linder skriver i Dagens Nyheter,omdömeslöst att försvara möjligheterna till en saklig debatt kring Diana Johnstones bok om Jugoslavien. Vad är då omdömesgillt? Att utan grund kleta antisemitism och förintelseförnekelse på meningsmotståndare. Flamman 3 juni 2004. Hat utan motstycke. På de militära högskolorna får USA:s officerare veta att de företräder en överlägsen nation i kamp mot omvärldens avund. Det koloniala tänkandet är tillbaka och "imperialism" är inte längre ett fult ord som bara vänsterextremister använder. Ordfront Magasin, juni 2004. Lönsam sits. Utländska tillverkare av lyxtoaletter slåss om den lovande marknad som öppnat sig i Kina. Aftonbladet 30 maj 2004. Tamas vilseleder. Ordfronts stämma den 15 maj 2004 föregicks av larm om att fanatiska anhängare av Slobodan Milosevic skulle ta makten i organisationen och revidera historien om Balkan i förintelseförnekarnas anda. Ett svar på en artikel av Gellert Tamas. Dagens Nyheter 15 maj 2004. Nationalstaten och det gränslösa nätverket. De globala kapitalen sägs ha kapat banden till nationalstaten. Megabite efter megabite av virtuella tankegångar vindlar sig vidare från den förutsättningen. Men hur är det till exempel med fördelningen av patent och varumärken? Flamman 29 april 2004. Blomstrande handel. Opiumaffärerna är i full gång igen i Afghanistan. LO-tidningen 16 februari 2004. Nu skenar de löpande banden. Tänker du själv? Då får du ingen anställning. Så ser kunskapssamhället - det så kallade - ut i den globala kapitalismens tillverkningszoner. Det löpande bandets hets dikterar arbetslivet i Mexico och Kina. Aftonbladet 13 april 2004. Kraschen 1992 och det pedagogiska tigandet. Sammanbrottet i den svenska ekonomin 1992 utlöstes av avregleringarna av finansmarknaderna på 1980-talet, medger Ingvar Carlsson i sina memoarer. Varför sa ingen nånting, undrar han. Ja, varför sa han inget själv? Arbetaren 2 april 2004. En annorlunda dokusåpa. Filmen Fackklubb 459 - sista striden på bagarn är ett lärostycke inte bara för fackligt folk, utan för hela den vänstern som tappat förbindelsen med arbetarklassen. En recension i Aftonbladet 5 mars 2004. Kolonial ingenjörskonst och socialt sönderfall. En krönika om Walt Rostow, en av strategerna bakom Vietnamkriget. Flamman 15 januari 2004. 2003 Skandalens hemlighet. Det verkligt allvarliga med fallet Skandia och andra företagsskandaler är inte direktörernas girighet utan det utrymme den får i en kapitalism där "the sky is the limit" för den privata vinstjakten. Aftonbladet 30 oktober 2003. Ockupationen av Irak på entreprenad. USA börjar få ont om soldater i Irak. Ett sätt att minska problemet heter militär outsourcing. Vinstdrivande företag får ta över logistik och annat. Dagens Nyheter 13 oktober 2003. EU ingen motvikt mot USA. Eurovänstern kallar EU den enda tänkbara motvikten till USA:s världsherravälde, men det är knappast för bombningar av Washington som Sveriges krigsmakt nu Natoanpassas. Arbetaren, Flamman och Internationalen 11 september 2003. Europatankar förr och nu. Längre version av DN-artikeln nedan om Eurovänstern och Europatanken. Med källhänvisningar. Yelah 11 september 2003. Europatankens innanmäte. Eurovänstern tar för givet att EU ligger i linje med vänsterns internationalism. Men det finns inget självklart vällovligt i drömmarna om ett enat Europa. Dagens Nyheter 4 september 2003. Krigskotteriet som startade ett världskrig. "En storartad möjlighet", utbrast president Bush efter den 11 september. Nu skulle muslimerna kväsas, oljan säkras om världen ställas under USA:s överhöghet. Planerna hade smitts länge av en grupp nykonservativa krigsaktivister med nära band till Likudregeringen i Israel. Ordfront Magasin 3/2003. Ryska rubel för respektabilitet. En av Rysslands finansoligarker köper engelska fotbollsklubben Chelsea. En hobby, säger han. I hemlandet brer fattigdomen ut sig. Dagens Nyheter 29 juli 2003. Hur man ordnar dagisplats på övre Manhattan. Aktieanalytikern Jack Grubman hade det inte lätt. Tvillingdöttrar och ingen plats på dagis. Finansmagnaten Sandy Weill erbjöd honom en deal. Dagens Nyheter 27 juni 2003. Ett halvt ton bomber per person. En pågående terror och massförstörelse som inte räknas. Aftonbladet 12 mars 2003. Vem hotar vem?. Hur ska vi möta hotet från Saddam Hussein och hans massförstörelsevapen? Så vill regeringen formulera frågan. Utgångspunkten är förledande. Den lockar oss in i USA:s krigsargumentation. Aftonbladet 25 februari 2003. Smar Truck 2 & EMU. EU söker ta efter det militärindustriella samarbetet i USA. Det blir tak för de sociala utgifterna, golv för de militära. Aftonbladet 2 februari 2003. 2002 Nyttan med Empire. En replik till Fredrika Spindler som i LO-tidningen hävdar att jag gör mig skyldig till "uppenbara felläsningar" av Michael Hardt och Antonio Negris Empire. Opublicerad. Strunt är strunt. Ett debattinlägg om Michael Hardt och Antonio Negris fördomsfulla bild av världen. Deras popularitet i topside har att göra med avfärdandet av den nationella suveräniteten. LO-tidningen 6 december 2002. Bandet rullar än. Volvo renodlar linens regim. Men de postindustriella profeterna fortsätter att tala om det löpande bandets hädanfärd. Aftonbladet 20 november 2002. Kalkonmarxismen. En kritik av de postmoderna radikalerna Michael Hardt och Antonio Negri. Deras motvilja mot nationalstaten utmynnar i ett stöd åt imperialismen. Clarté 2/2002. Klassförtryck - en konspirationsteori?. En replik till Jonas Fogelqvist som placerat kapitalet.se i samma fålla som antisemiternas, UFO-fantasternas och den kristna högerns konspirationslitteratur. Arena 3/2002. Bonden som hade oturen att vara över 190 cm lång. Individens rätt går nu före statens makt, säger Anna Lindh apropå USA:s krig i Afghanistan. Principen tycks dock inte gälla karlar som från 7.900 meters höjd kan bedömas vara över 1,90 långa. Aftonbladet 4 mars 2002. Under USA:s befäl. En enig riksdag har skickat 45 svenska soldater till Kabul i Afghanistan. Vad de inte visste var att den internationella säkerhetsstyrkan ytterst står under den amerikanska krigsledningens befäl. Aftonbladet 7 februari 2002. 2001 Den 11 september, Afghanistan och det imperialistiska godtycket. USA har aldrig tvekat att kränka små länders suveränitet, men det som tidigare var en rätt stormakten tog sig ska nu bli ett erkänt privilegium. Aftonbladet 19 november 2001. "Vi är inte maktlösa mot kapitalet". Intervju om kapitalet.se. Clarté 2/2001. Gör Göran besviken!. Göran Perssons mål under EU-ordförandeskapet: att vända den negativa opinionen. Då ska inte EMU och EU-armén diskuteras. Clarté 4/2000. Ju mer vi är tillsammans?. Den uttalade nyliberalismen börjar bli misskänd i den transatlantiska överheten. Professor Robert D. Putnam återuppväcker tanken på "närsamhället" och "den informella sektorn" som ett alternativ. Aftonbladet 12 maj 2001. Så dog Svenska Freds. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen övergav folkrörelsetraditionen för att satsa på lobbying och medieutspel - hamnade i UD:s knä. (Rubriken är inte min.) Aftonbladet 18 maj 2001. Svenska Freds - från folkrörelse till lobbyism. Ett längre reportage om hur en av världens äldsta fredsorganisationer övergav försvaret av neutralitet och alliansfrihet för att propagera för EU:s framväxande krigsmakt. Ordfront Magasin 6/2001. Replikväxling med Maria Ermanno, Svenska Freds ordförande, Ordfront Magasin 7-8/2001, och med Lars Jederlund och Mats Adler, Ordfront Magasin 9/2001. Här återuppstår den borgerliga salongen. Bilderberggruppens möte i Stenungsund - en världsvid konspiration? Aftonbladet 24 maj 2001. 2000 Snabba klipp för pappas pojkar. Ett exempel ur den nya ekonomin: Fredrik Eklunds bolag humany.com - med pappa Klas Eklund och Carl Bildt i styrelsen. Hur kompetenseliten berikar sig på börserna. Aftonbladet 16 mars 2000. En fri handel som dödar. För frihandelns skull tvingas Indien avskaffa sina billiga mediciner. De stora västliga läkemedelskoncernernas intellektuella äganderätt ska respekteras. Arbetaren 4 maj 2000. Barnarbetet och moralen. Går det att med konsumentbojkotter och liknande avskaffa barnarbetet i världen? En indisk expert på frågan är kritisk till tanken. Aftonbladet 21 juni 2000. EU och identitetspolitiken. Recension av Peo Hansens avhandling om försöken att skapa en europeisk identitet. Lite om invandringen och frågan om nationen. Aftonbladet 15 juli 2000. Tro inte på den mannen! En kritik av sociologen på modet, Manuel Castells. Om postindustriella myter, mångkulturalism och identitetspolitik. Aftonbladet 18 december 2000. 1999 Ett lyft för kapitalet. IT-bubblan växer till sig. Aftonbladet 20 juni 1999. Fejkad nedrustning. Först sparbetingar sig regeringen ur folkförsvaret. Sedan blir det nya miljarder till EU:s militära upprustning. Expressen 27 juli 1999. Det motriktade våldet. Revolutionärt våld och mänskliga rättigheter. Exemplet Indien. Dagens Nyheter 8 augusti 1999. De slutna sällskapens män. En översikt över de exklusiva sällskap där företagsledare, politiker och akademiker träffas för att klargöra den härskande klassens intressen. Artikeln följs av en förteckning över de viktigaste direktörsklubbarna i Västeuropa och Nordamerika. Ordfront Magasin 9/99. Det kalla kulturkriget. En recension av Frances Stonor Saunders Who Paid the Piper? om CIA och femtiotalets kulturkrig. Aftonbladet 18 oktober 1999. 1998 En skymt av kapitalismens innersta. Oron i finansvärlden efter Asienkrisen är ett symptom på mer grundläggande svagheter i den globala kapitalismen. Expressen 3 februari 1998. Blir du glad lille vän?. Livslångt lärande - ett annat ord för återkommande arbetslöshet. Dagens Nyheter 9 februari 1998. Skriv för de förtryckta!. En kritik av den postmoderna kulturströmningen mot indisk bakgrund. Dagens Nyheter 10 mars 1998. Sanningen om Soros. George Soros, drogliberalismen och de små staternas suveränitet. Aftonbladet 13 juni 1998. Peter Wallenberg från Afrika till Övervikt. Pirres samlade visdomsord. Ordfront Magasin 6/98. Etik i stället för politik. Med diskussioner om privatmoral söker Ulrica Messing och andra politiker avleda folklig vrede. Aftonbladet 12 juli 1998. Laxmanraos olycka. Hur global kapitalism och så kallad frihandel drabbar landsbygden i Indien. Expressen 18 juli 1998. 1997 Lita inte på Soros! Finanskapitalisten George Soros förledande kritik av kapitalismen. Aftonbladet 20 januari 1997. Replik till Finanskapitalisten George Soros förledande kritik av kapitalismen. Replik till Håkan Holmberg. Replik till Kristian Gerner. Livslångt lärande - terapi för arbetslösa. Hur arbetslösheten individualiseras till en brist på kompetens, medan arbetet i själva verket utarmas. Clarté 1/97. Att frälsa världen med narkotika. Ett reportage om George Soros kampanj för drogliberalism i Östeuropa. Narkotikafrågan 2/97. Avskildhetens svalka. Jakten efter evigt liv i den berikade borgerligheten. LO-tidningen 7 mars 1997. Talar du brysselska?. Det svenska språket i lagar och förordningar EU-anpassas och blir oläsligt. Aftonbladet 19 april 1997. Mona Sahlin på tredje vågen. "Massdemokratin" är förlegad, skriver Alvin och Heidi Toffler. Mona Sahlin skriver ett entusiastiskt efterord. Expressen 18 juni 1997. Rastänkaren från Harvard. En granskning av Samuel P Huntingtons bok om civilisationernas krig. Expressen 10 juli 1997. Tredje vägens arbetarledare. Minister i Tony Blairs labourregering: David Simon, före detta oljedirektör och medlem av European Round Table of Industrialists. Expressen 16 juli 1997. Jungkulten. En recension av Richard Nolls bok om Carl Gustav Jung. Förfalskad Twain. Mark Twains försvar av franska revolutionen struket i nutida översättningar. Dagens Nyheter 8 december 1997. Undrens tid förbi. Asienkrisens djupare orsaker. Aftonbladet 22 december 1997. 1996 Noam Chomsky - en envist undersökande anarkist. Recension av Man kan inte mörda historien (Epsilon 1996). Arbetaren 12 januari 1996. Falsk förevändning. "Globaliseringen" en förklädnad för monopolkapitalet. Clarté 2/1996. Den lönsamma välviljan. En kritik av NGO-svängen med början i Svenska Freds- och skiljedomsföreningen. Så kallade frivilligorganisationer har blivit ett instrument i västländernas utrikespolitik. Aftonbladet 6 augusti 1996. Lars Jederlund och Magnus Jiborn från Svenska Freds skrev arga svar. Här är min replik. Systematisk dumhet röjer väg för EMU. Ett hemligt konvergenskrav för medlemskap i valutaunionen: möjlighet att sänka lönerna. LO-tidningen 30 augusti 1996. Myter om globaliseringen. Det är inte sant att företagen och marknaden skulle vara motståndare till stat och politik. Tvärtom de önskar en starkare stat. OBS P1 14 oktober 1996. Go'natt för 40-timmarsveckan. EU-direktiv om arbetstiderna gör slut på normalarbetsdagen. Fritt fram för 60-timmarsveckor utan övertidspåslag. Clarté 3/1966. 1995 En man med känslor. Recension av Robert McNamaras memoarer från Vietnamkriget. Aftonbladet 7 maj 1995. Det nya korståget. Samuel P Huntingtons tes om civilisationernas krig slår an i EU:s diskussioner. Rasismen utvecklas på nytt till statsideologi. Aftonbladet 1 juni 1995. Demokrati till salu. Bakom både Tony Blair och Newt Gingrich: mediemagnaten Rupert Murdoch. Aftonbladet 15 augusti 1995. Så ska företagen bli av med förbrukade arbetare. "Livslångt lärande" lanseras av storföretagen som ett sätt att snabbare bli av med utslitna anställda. LO-tidningen 8 september 1995. Göran Brulin och Tommy Nilsson, två forskare som varit med och utformat Metalls linje för "det goda arbetet", hade invändningar. Här är min replik. Slöseriet med kunskapen. I det så kallade kunskapssamhället förvandlas arbetaren till en slit- och slängvara. Dagens Nyheter 23 september 1995. Det statslösa företaget en chimär. Det svenska kapitalet söker beskydd av en stark stat - därför viljan att komma med i stormaktsalliansen EU. Dagens Nyheter 16 november 1995. Stoppa EU-polisens åsiktsregister!. I Europol, EU:s polissamarbete, upprättas ett hemligt register med uppgifter om politiska åsikter, ras, religion och sexuell läggning. Aftonbladet 26 december 1995. 1994 Internationella pirater under frihandelns flagg. Om de stora läkemedelskoncernernas patentraseri - och dess effekter i tredje världen. Arbetet 23 februari 1994. Det ofrånkomliga priset. Pensionsreformen förutsätter att vi arbetar allt längre upp i åldrarna - men utvecklingen i arbetslivet sliter ut allt fler i förtid. LO-tidningen 8 april 1994. Att lära av Sri Lanka. Vad hindrar Sri Lanka att kopiera Sveriges industrialisering och välfärdsutveckling? Bland annat den så kallade frihandeln. Clarté 1/1994. En man med ansvar. Ett porträtt av Skandia-chefen Björn Wolrath, en av de huvudansvariga för fastighets- och finanskrisen 1992. Nu ilsken kritiker av de statliga budgetunderskott som uppstod i den efterföljande depressionen. Aftonbladet 1 augusti 1994. På Timbrodagen två dagar efter EU-omröstningen. Jubel men också eftertanke bland SAF:s och ja-sidans ledare. Kritiska EU-fakta 45/1994. Storföretagen tar kontrollen. Så fungerar EU: kommissionen i Bryssel låter storföretagen planera utvecklingen av telekommunikationerna. Aftonbladet 11 november 1994. 1993 Understödstagare. Jag avlyssnar ett samtal mellan två företagare på flyget: skäll på socialbidragstagare, vinster på bankstödet. Expressen 18 februari 1993. Välfärdens demontör. Hans Zetterberg förklarar hur barnomsorg och åldringsvård ska ordnas utan offentlig sektor: med flexibla arbetstider. Nyliberalerna vurmar konservativt för familjen, men nattvila och vilodag helgar de inte. Expressen 22 februari 1993. Och om vi inte vill betala priset?. Ett reportage om utvecklingen i den svenska bilindustrin: löpande band, storskalighet och skiftarbete brer ut sig. Aftonbladet 20 april 1993. Den underbara "valfriheten". Kapitalismen påstås ge valfrihet. Men det blir allt svårare att få arbeten med normala arbetstider. Transportarbetaren 6/1993. Farligt att hoppas på EG-arbetstid. Ja-sägare inom LO och socialdemokratin lovordar EU:s sociala dimension men ett direktiv om arbetstiderna från Bryssel öppnar för allvarliga försämringar. LO-tidningen 17 september 1993. Sveriges hemliga regering. Ett avslöjande reportage om Rådet för Europafrågor, ett sekret organ knutet till regeringen där Peter Wallenberg, Pehr G Gyllenhammar och andra företagsledare fick större insyn i förhandlingarna med EG/EU än de folkvalda riksdagsmännen. Kritiska EU-fakta 27/1993. Övriga Ett experiment. Ett fejkat reportage som vi på Clarté och Folket i Bild/Kulturfront lurade på Aftonbladets söndagsbilaga. Vi hade retat oss på deras fixering vid vidskepelse, new age-idéer och annat oförnuft. Fanns det någon gräns för vad de kunde ta in i den vägen? Vi totade ihop en fullkomligt osannolik historia om en ny terapi: navelskådning. Artikeln publicerades den 17 augusti 1986. TILLBAKA TILL ARTIKELFÖRTECKNINGEN
		© Mikael Nyberg 2012-05-13